FIRO-modellen.

FIRO-modellen (Fundamental interpersonal relations orientation) illustrerar vad som händer i grupper. Modellen utvecklades ursprungligen av Will Schutz, en amerikansk psykolog, som blev kändo när han gjorde studier i den amerikanska flottan om vad som påverkade gruppers effektivitet på stridsfartyg. Denna modell kom sedan att användas på grupper i allmänhet.

FIRO-modellen säger att en grupp alltid befinner sig något av tre stadier, som kännetecknas av gruppmedlemmarnas vilja att

  1. Tillhöra gruppen
  2. Finna sin roll i gruppen
  3. Öppna sig för varandra.

Faserna upprepar sig, den tiden gruppen består. Han menade också att det finns några övergångsskeden i grupprocessen.

 

Enligt FIRO-teorin går gruppen igenom följande utvecklingsstadier, igen och igen över hela sin livstid:

Tillhöra-fasen

  • Under tillhöra-fasen är medlemmarna i gruppen måna om att bli accepterade av de andra och de funderar mycket kring om de verkligen vill tillhöra gruppen, hur mycket de är beredda på att anpassa sig, och vilka de andra är.
  • Normer i gruppen, hur man kommunicerar och vilka roller man har är fortfarande oklart.

 

Övergångsfasen ”konstlat gemyt”

Innebär att gruppen befinner sig i en kortare andningspaus, en slags vila innan den krävande rollsökningsfasen. Deltagarna vill fortfarande gärna vara till lags – samtidigt som de känner sig allt mer hemma i gruppen och blir allt mer engagerade i den.

 

Rollsökningsfasen

  • Den här fasen är den mest krävande i grupprocessen och tar längst tid att gå igenom.
  • Nu är gruppmedlemmarna inte lika tysta längre, konfrontationer och kraftmätningar uppstår hela tiden och oenigheterna rör i allmänhet kunskap, ledarskap och kompetens.
  • Det bildas ofta undergrupper, stämningen kan vara påtagligt aggressiv och man frågar sig vem ledaren är, hur stort inflytande man själv har i gruppen och hur ens kompetens tas tillvara.

 

Övergångsfasen ”idyll”

Innan nästa egentliga stadium inträder, enligt FIRO-teorin, en kortare fas som ofta upplevs som en befrielse. De underliggande konflikterna är synliggjorda, en gemensam identitet för gruppen börjar utvecklas och gruppmedlemmarna börjar förstå sina roller.

 

Öppenhetsfasen

  • Nu fungerar gruppen och medlemmarna kan ägna energi åt de gemensamma målen.
  • Gruppmedlemmarna kommer närmare varandra, klimatet är öppnare och det finns bättre förutsättningar för att hantera de problem som uppstår.
  • Medlemmarna i gruppen funderar över vad de andra anser om dem, vem eller vilka som står dem närmast, hur stor öppenhet och närhet som är tillåten.
  • Från öppenhetsfasen går gruppen så småningom tillbaka, hävdar FIRO-teorin, till en ny rollsökningsfas.
  • Och om inte problemen blir lösta i en fas backar gruppen ett eller flera steg. Att en ny person kommer till, eller grupper slås ihop, är exempel på sådant som kan göra att arbetslaget återgår från öppenhet eller rollsökning till tillhöra-stadiet igen.


 

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s