När det gäller systematiskt arbetsmiljöarbete på en arbetsplats finns det några viktiga punkter att tänka på. Den allra viktigaste är att vara medveten om att varje arbetsplats är unik och har sina egna förutsättningar.

Fem steg för en god arbetsmiljö genom systematiskt arbetsmiljö arbete.

Arbetsgivaren är skyldig att tillsammans med skyddsombud och arbetstagare arbeta med arbetsmiljöfrågorna. De insatser som arbetsgivaren ansvarar för att göra kan sammanfattas i fem steg:

1. Undersök vilka risker som finns i personalens arbetsmiljö vid dag-och nattarbete samt för aktiviteter utanför boendet. Undersökningen omfattar till exempel smittrisker, psykosociala, belastningsergonomiska och lokalmässiga risker. Det ska alltid göras innan ni börjar arbeta med nya brukare, vid förändringar och med regelbundenhet då riskförhållanden snabbt kan förändras.

2. Gör en riskbedömning utifrån undersökningen. Bedöm om det finns risk för ohälsosamma eller farliga konsekvenser i arbetet med varje enskild brukare och på varje arbetsplats.

3. Sätt in åtgärder om bedömningen visar att det finns risker. Upprätta en handlingsplan för de åtgärder som inte kan genomföras omedelbart. I planen ska du beskriva hur riskerna ska åtgärdas, vem som ska göra det och när det ska göras. Det kan exempelvis handla om att förändra eller införa nya rutiner.

4. Följ upp de beslutade åtgärderna och se till att de har genomförts.

5. Kontrollera att de genomförda åtgärderna fungerar som planerat och att de inte orsakar nya risker i arbetsmiljön.

Arbetstagarens roll

Arbetstagarna har också ansvar för sin arbetsmiljö. De ska följa givna säkerhetsinstruktioner och använda anvisad arbetsutrustning som till exempel liftar, vid arbetet med brukaren. Arbetstagaren behöver också rapportera tillbud och informera arbetsgivaren när risker i arbetsmiljön uppmärksammas.

Som arbetsgivare är man skyldig att se till att arbetstagarna känner till säkerhetsinstruktionerna på sina arbetsplatser och har kunskap om hur arbetsutrustningen ska användas på rätt sätt. Du ansvarar också för att se till att arbetstagaren har kunskaper om risker med arbetet och att de är medvetna om hur de kan undvika att bli skadade eller sjuka i jobbet.

En bra ergonomi

Ta vara på alla möjligheter till samarbete med brukaren och använd hjälpmedel för att undvika onödig belastning. När arbetstagarna vårdar och ska utföra en förflyttning av brukaren behöver de fritt arbetsutrymme på minst 0,8 meter. Hur stort utrymme som ytterligare krävs, varierar beroende på brukarens behov av hjälp och vilken typ av hjälpmedel som behövs. Om arbetstagarna behöver använda hjälpmedel för att flytta brukaren måste det finnas utrymme för dem att röra sig fritt runt hjälpmedlet och brukaren. Dessutom behöver de fritt utrymme för att utan hinder kunna manövrera hjälpmedlet. Tänk på att det är särskilt viktigt med utrymme i hygienutrymmen och runt sängar där brukaren ofta behöver hjälp med att förflytta sig.

Dörröppningar ska vara så breda att arbetstagarna inte riskerar att klämma sig när brukaren behöver stöd för att gå, eller när hjälpmedel körs från ett rum till ett annat. En dörr med karm K9 enligt standard har en öppning på 0,8 meter när dörren är helt uppställd. Det är tillräckligt för att man ska kunna passera med en liten rullstol, men inte för att två personer, brukaren och arbetstagaren, ska kunna passera samtidigt. Om detta är nödvändigt behövs en fri öppning på 0,9 meter.

Ge arbetstagarna utbildning om god arbetsteknik

Alla arbetstagare behöver veta hur man förebygger belastningsskador genom rätt arbets- och förflyttningsteknik. Arbetsgivaren ansvarar för att de har tillräckliga kunskaper om

• hur arbetsutrustningen ska användas

• föreskrifterna om belastningsergonomi

• tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler

• lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser

• vilka risker som finns med olämpliga arbetsställningar, arbetsrörelser och lyft

• vilken arbetsutrustning som finns på arbetsplatsen och hur den ska användas.

Det är viktigt att kunskaperna kontrolleras och följs upp med jämna mellanrum. Arbetstagarna ska dessutom i den löpande verksamheten få möjlighet att

• träna, diskutera och reflektera över olika metoder för förflyttningar

• få praktisk ergonomisk handledning hos brukaren.

Psykosociala faktorer

Hög arbetsbelastning och stress kan leda till ohälsa eller olycksfall. Därför är det viktigt att arbetsgivaren ser till att arbetstagarna har en rimlig arbetsbelastning och möjlighet att ta de raster och få de sammanhängande lediga dagar de har rätt till. De arbetstagare som har jourtjänst ska ha tillgång till ett jour rum för att få möjlighet till återhämtning.

Det är viktigt att berörda arbetstagare känner till hur arbetet är fördelat och vilka förväntningar på arbetsresultat som gäller. De behöver även ha klart för sig hur de kan agera, exempelvis prioritera, om inte tiden räcker till för att utföra alla tilldelade arbetsuppgifter. Att arbeta i någons hem kan medföra svårigheter för arbetstagaren. För att undvika risker och underlätta samarbetet med brukare och anhöriga, kan det vara bra med tydliga, skriftliga och lättillgängliga arbetsinstruktioner. Arbetstagarna behöver också veta om hur de bör agera om det uppstår oenigheter med brukaren eller anhöriga.

Arbetstagare som har psykiskt påfrestande arbete har rätt till handledning. Det är viktigt att arbetstagarna får möjlighet att ha regelbundna möten med sina arbetsledare och arbets kamrater för att diskutera arbetsmiljön och stämma av instruktioner, regler och rutiner. Där får du som arbetsgivare möjlighet att uppdatera dig om dina arbetstagares arbetsmiljö. Du ansvarar för att ni har ett bra mötesklimat och att alla har möjlighet att föra fram sin åsikt.

Lagar och föreskrifter

Enligt arbetsmiljölagen ansvarar arbetsgivaren för att arbetstagarna har en säker och hälsosam arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket ger ut föreskrifter som mer i detalj förtydligar vilka krav som ställs. De föreskrifter som berör arbete med människor i hemmiljö är framförallt:

• Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1)

• Omvårdnadsarbete i enskilt hem (AFS 1990:18)

• Belastningsergonomi (AFS 2012:2)

• Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2)

• Ensamarbete (AFS 1982:3)

• Kränkande särbehandling (AFS 1993:17)

• Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1)

• Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2)

• Mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet (AFS 2005:1)

Arbetsmiljölagen och föreskrifterna kan laddas ner på arbetsmiljöverkets webbplats, http://www.av.se

Även reglerna i arbetstidslagen och kollektivavtal måste beaktas och följas. Exempel på andra lagar som styr vård- och omsorgsarbetet i enskilda hem är:

• Socialtjänstlagen

• Lagen om stöd och service till

vissa funktionshindrade

• Hälso- och sjukvårdslagen.

Tänk på att lagarna är jämbördiga varandra. Det innebär att arbetsgivaren aldrig får acceptera att någon av arbetstagarna utsätts för hälsorisker i arbetsmiljön. Det gäller att hitta lösningar som både tar hänsyn till arbetstagaren och brukaren.

(Källa: Skapa en bra arbetsmiljö vid omvårdnadsarbete i boendemiljö, ADI 589, nedladdad från av.se 2014-01-02).